"Man ska väl kunna plugga sig till ett A!?"
Frågan ställs ofta av elever som tycker att lärare inte ska kunna begära av elever att de ska prestera på A-nivå hela tiden, varje lektion. De anser att det räcker att "komma till proven" eller klara proven. Frågan har stötts och blötts av många under lång tid och orskar ofta dispyter mellan både lärare-elev och lärare-förälder, ibland till och med lärare-lärare.
Sanningen är att många gånger kan man tyvärr inte plugga sig till ett A. Eller, det beror på vad man menar. Om man med "plugga" menar lära sig och sedan komma ihåg och fortfarande kunna, samt visa att man kan det, så är svaret: Ja! Men ofta betyder frågan inte det, utan istället: "Jag har pluggat till provet, och gjort mina läxor, och fått bra resultat på de delarna alltså borde jag få A!"
Du som tillhör denna kategori kan säkert förvänta dig ett bra betyg i ämnen, med lärare, som betygsätter prov och läxor. Men frågan kräver så många följdfrågor, förklaringar och beror så mycket på ämne och situation så det går inte att svara med ett enkelt ja eller nej. I grunden beror det främst på vilka kunskaper det handlar om, och vilka ämnen - alltså om det är ett färdighetsämne eller förståelseämne.
Låt oss börja vår förklaring i ämnet idrott, t.ex. gymnastik - alltså kullerbyttor, hjulning, stå på händer och sånt. När du "pluggat" in förmågan att stå på händer eller hjula så kan du det. Läraren kan be dig göra en hjulning per lektion, och du skulle förmodligen inte gnälla över det. När du pluggat in hjulningen är du ofta till och med rätt stolt över att kunna det och visar därför gärna omvärlden att du kan. Kan du även de andra gymnastiska rörelserna så är chansen stor att du skulle vara helt ok med att läraren hade prov på det varenda lektion hela terminen. Idrott är ett färdighetsämne.
Tänk nu på samhällskunskap. Där känns det inte lika självklart. Det finns många abstrakta förklaringsmodeller och begrepp, system och komplicerade samhällsstrukturer att förstå sig på. Kravet att du varje lektion kan redogöra för alla dessa, kanske till och med saker ni "pluggade" in förra året, känns nästan orimlig. Därför har SO oftare prov. Även lärarna i SO förstår att ni inte jan hålla isär all fakta och länka samman den med all ny fakta. Kan ni göra det till viss del är det så klart bra, men SO väljer ofta att separera arbetsområdena med prov.
Låt oss även titta på Engelska. Engelska är ett färdighetsämne. Baserat på ovan sagda, kan man "plugga in" kunskap, sedan ha prov, klara av provet, och sedan sägas "kunna engelska"? Nja, nu blir det knivigt. Kan man ens ha pålitliga prov i språk? Nja, det är ju därför Nationella provet i språk består av fyra delar; läsa, lyssna, skriva och tala. Kan du "plugga" inför ett muntligt prov som prövar hur väl du kan konversera om okända ämnen? Kan du plugga inför ett lästest på okända texter? Du kanske förstår? Ett prov i språk testar på sätt och vis allt du lärt i ämnet under alla år du läst det.
Självklart kan man ha grammatiktest, glostest, test på ett specifikt område etc, men det kan ju så klart inte visa hur bra du är på engelska.
Det skulle vara som att bara för att du kan alla bilens delars namn, och kan alla trafikskyltar, vet hur man gasar, samt vet hastighetsbegränsningarna på alla vägar i ditt område så kan du köra bil.
Dessutom räcker det inte med att "kunna köra bil" för att få körkort. Du ska kunna köra bil i olika sorters trafik, kunna agera rätt i oförberedda situationer, etc. Du ska alltså egentligen inte kunna köra, utan du ska vara en medtrafikant.
Samma sak gäller för engelskämnet. Det som mäts är färdigheten. Alltså, ska läraren kunna se din "A-nivå" när som helst. Precis som Polisen förväntar sig se dig som en god bilförare hela tiden, varje dag, så förväntar sig en lärare i ett färdighetsämne att kunna se A-nivå varje lektion.
För det är ju inte kunskaper vi mäter i engelska. Det är färdighet och förmåga. Vi kräver aldrig att du ska kunna något om ett specifikt kunskapsområde. Har vi ett kapitel i läxa är det inte faktan i kapitlet som du ska kunna, det är språket i texten du ska förstå, kunna kommentera och diskutera, samt berätta om. Så eftersom ett språk bygger på all tidigare uppbyggd kunskap, som en enorm tegelvägg, så...
Sett ur det här perspektivet blir det ju smått omöjligt att plugga sig till ett A i engelska, idrott, slöjd, musik, bild, svenska men ganska möjligt i förståelse- och kunskapsämnen som SO och NO, kanske matte, teknik.
Det är dessutom helt legitimt av läraren att säga: "Jag bedömer er varje lektion!" eftersom du inte glömmer hur man gör en kullerbytta, lika lite som du glömmer hur man
Frågan ställs ofta av elever som tycker att lärare inte ska kunna begära av elever att de ska prestera på A-nivå hela tiden, varje lektion. De anser att det räcker att "komma till proven" eller klara proven. Frågan har stötts och blötts av många under lång tid och orskar ofta dispyter mellan både lärare-elev och lärare-förälder, ibland till och med lärare-lärare.
Sanningen är att många gånger kan man tyvärr inte plugga sig till ett A. Eller, det beror på vad man menar. Om man med "plugga" menar lära sig och sedan komma ihåg och fortfarande kunna, samt visa att man kan det, så är svaret: Ja! Men ofta betyder frågan inte det, utan istället: "Jag har pluggat till provet, och gjort mina läxor, och fått bra resultat på de delarna alltså borde jag få A!"
Du som tillhör denna kategori kan säkert förvänta dig ett bra betyg i ämnen, med lärare, som betygsätter prov och läxor. Men frågan kräver så många följdfrågor, förklaringar och beror så mycket på ämne och situation så det går inte att svara med ett enkelt ja eller nej. I grunden beror det främst på vilka kunskaper det handlar om, och vilka ämnen - alltså om det är ett färdighetsämne eller förståelseämne.
Låt oss börja vår förklaring i ämnet idrott, t.ex. gymnastik - alltså kullerbyttor, hjulning, stå på händer och sånt. När du "pluggat" in förmågan att stå på händer eller hjula så kan du det. Läraren kan be dig göra en hjulning per lektion, och du skulle förmodligen inte gnälla över det. När du pluggat in hjulningen är du ofta till och med rätt stolt över att kunna det och visar därför gärna omvärlden att du kan. Kan du även de andra gymnastiska rörelserna så är chansen stor att du skulle vara helt ok med att läraren hade prov på det varenda lektion hela terminen. Idrott är ett färdighetsämne.
Tänk nu på samhällskunskap. Där känns det inte lika självklart. Det finns många abstrakta förklaringsmodeller och begrepp, system och komplicerade samhällsstrukturer att förstå sig på. Kravet att du varje lektion kan redogöra för alla dessa, kanske till och med saker ni "pluggade" in förra året, känns nästan orimlig. Därför har SO oftare prov. Även lärarna i SO förstår att ni inte jan hålla isär all fakta och länka samman den med all ny fakta. Kan ni göra det till viss del är det så klart bra, men SO väljer ofta att separera arbetsområdena med prov.
Låt oss även titta på Engelska. Engelska är ett färdighetsämne. Baserat på ovan sagda, kan man "plugga in" kunskap, sedan ha prov, klara av provet, och sedan sägas "kunna engelska"? Nja, nu blir det knivigt. Kan man ens ha pålitliga prov i språk? Nja, det är ju därför Nationella provet i språk består av fyra delar; läsa, lyssna, skriva och tala. Kan du "plugga" inför ett muntligt prov som prövar hur väl du kan konversera om okända ämnen? Kan du plugga inför ett lästest på okända texter? Du kanske förstår? Ett prov i språk testar på sätt och vis allt du lärt i ämnet under alla år du läst det.
Självklart kan man ha grammatiktest, glostest, test på ett specifikt område etc, men det kan ju så klart inte visa hur bra du är på engelska.
Det skulle vara som att bara för att du kan alla bilens delars namn, och kan alla trafikskyltar, vet hur man gasar, samt vet hastighetsbegränsningarna på alla vägar i ditt område så kan du köra bil.
Dessutom räcker det inte med att "kunna köra bil" för att få körkort. Du ska kunna köra bil i olika sorters trafik, kunna agera rätt i oförberedda situationer, etc. Du ska alltså egentligen inte kunna köra, utan du ska vara en medtrafikant.
Samma sak gäller för engelskämnet. Det som mäts är färdigheten. Alltså, ska läraren kunna se din "A-nivå" när som helst. Precis som Polisen förväntar sig se dig som en god bilförare hela tiden, varje dag, så förväntar sig en lärare i ett färdighetsämne att kunna se A-nivå varje lektion.
För det är ju inte kunskaper vi mäter i engelska. Det är färdighet och förmåga. Vi kräver aldrig att du ska kunna något om ett specifikt kunskapsområde. Har vi ett kapitel i läxa är det inte faktan i kapitlet som du ska kunna, det är språket i texten du ska förstå, kunna kommentera och diskutera, samt berätta om. Så eftersom ett språk bygger på all tidigare uppbyggd kunskap, som en enorm tegelvägg, så...
Sett ur det här perspektivet blir det ju smått omöjligt att plugga sig till ett A i engelska, idrott, slöjd, musik, bild, svenska men ganska möjligt i förståelse- och kunskapsämnen som SO och NO, kanske matte, teknik.
Det är dessutom helt legitimt av läraren att säga: "Jag bedömer er varje lektion!" eftersom du inte glömmer hur man gör en kullerbytta, lika lite som du glömmer hur man
Kommentarer
Skicka en kommentar